Nu är jag tillbaks i Norrköping. Förutom att mitt rum är 2 gånger så stökigt och att Henka ligger och snarkar i min säng känns allt precis som vanligt. Frankrike var bra, ingen drömsemester men bra. Jag borde berätta så mycket mer.. Ja, jag antar att jag har tid.

För mig blev min skidsäsong mer till en arbetssäsong. Jag åkte till Frankrike i början av december och i slutet av december fick jag jobb som hotellstäderska för hotellkedjan Club Med. Där fick jag ett slavkontrakt på jobb sex dagar i veckan. Mitt arbete var att städa mellan 15 till 17 rum per dag. Jobbet i sig var jävligt skitigt och otacksamt men det blev ändå en väldigt intressant upplevelse. På hotellet jobbade jag ända tills jag åkte hem men de sista veckorna jobbade jag bara tre dagar i veckan eftersom jag ville ha mer tid för skidåkning.

Precis som i Sverige var det mest utlänningar som arbetade som städerskor. Det var mest turkar, några marockaner, några franskar och så jag. Jag var den enda som talade engelska med undantag från vissa som kunde några ord. Trots det var faktiskt en av de grejer som fick mig att hålla ut på jobbet trots alla de toaletter jag behövde städada och spyor jag behövde torka upp, mina arbetskamrater. Trots att vi knappt förstod varandra så var vi hjälpsamma, de var glada och vi konkurrerade inte alls så mycket som jag har märkt av på arbetsplatser i Sverige. Det är nog vissa av mina arbetskompisar som jag kommer sakna mest från själva resan.

När jag inte arbetade åkte jag skidor eller var hemma och var krasslig. Alla baciller från jobbet gjorde att jag ofta kände mig lite sjuk på olika sätt. Som tur var bodde vi i en stor lägenhet med fin alputsikt, nära till en stor affär. Tyvärr fanns det inte så mycket att göra i lägenheten men vi hittade ändå sätt att fördriva tiden på.

Orkar nog inte skriva så mycket mer om Frankrike just nu men jag kan sammanfatta det som en lärorik upplevelse som jag kommer minnas för livet.