There's nothing you can't do

Idag blev jag påmind om varför jag inte har varit orolig över att jag inte har fått något jobb. Imorse vid halv 8 ringde Sebbe mig och sa att Adecco verkade behöva folk så jag ringde upp dom och fick komma dit på en gång. När jag var där fick jag med mig lite kläder och information om vart jag skulle jobba. Under den stunden hann dessutom ett annat bemaningsföretag ringa och tala in ett meddelande på min telefonsvarare.

Jag fick jobba som diskare i en personalmatsal. Det var ganska skitigt men tiden gick fort och vid lunch fick jag ta vad jag ville från buffén. Det kändes lyxigt efter nästan två åt med matlådor.

När jag slutade hade jag ett till missat samtal från ett okänt nummer. Det visade sig handla om en intervju imorgon. Det negativa är att jag alltså inte kan jobba imorgon men det känns värt att strunta i en arbetsdag för att gå på intervjun. Jag tror det här kommer gå bra. Det känns inte som att jag kommer gå back på den här Oslovisiten.






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0