Nu har vi kommit till vår sista gemensamma natt i Arugam Bay. Vi lagar tonfisk, hemmagjorda pommes och dricker drinkar kvällen till ära. Imorgon ska jag, Maja och Sebbe åka vidare till Trinco där vi ska dyka.

 

Idag surfade jag, Maja och Moa för sista gången. Vi var uppe i soluppgången. Vädret var perfekt och vi lyckades ta ganska många vågor. Det är fortfarande jävligt svårt att ställa sig upp på brädan men vi märker en klar förbättring efter de senaste dagarna. Jag förstår varför Moa är så fäst vid surfing när jag paddlar i vattnet och ser den rosa himlen över mig. Men surfing är tufft. Vi har alla en massa blåmärken, halsen svider när man fått för många halssupar och Sebbe råkade skära sig på en fena igår så han blev tvungen att hoppa över sista surfingdagen.

 

Musklerna arbetar, hjärtat slår fortare. Man blir glad när man lyckas ställa sig upp. Men när man skrapas mot sandbottnen och kroppen pryds av blåmärken känns det inte lika vackert. Nu blir det lite mer än en veckas vilning från surfingen. Sen är det bara att (försöka) ställa sig upp på brädan igen.